Loading...
/FAQ
FAQ2018-06-20T08:11:17+00:00
Fungerar optisk sortering med alla typer av miljöpåsar?2018-02-03T10:26:34+00:00

Ja, vi har med gott resultat testat optisk sortering av olika typer av miljöpåsar.

Idag arbetar vi med följande material:

  • PE-påsar av biologiskt framställd plast
  • PE-påsar av återvunnen plast
  • Biologiskt nedbrytbara polymer- och papperspåsar.

Vi genomför även tester med olika miljöpåsar för insamling av förpackningar.

Kan transport- och insamlingskostnader minska med hjälp av optisk sortering?2018-05-17T07:33:20+00:00

Ja, jämförelser mellan olika typer av insamlingssystem visar på en stor skillnad i antal bilar och körtid. Med optisk sortering kan sopbilarnas insamlingsturer optimeras med endast 1 kärl per hushåll och bara 26 tömningar per år.

Som jämförelse måste man med ett s.k. flerfacksystem tömma varje hushålls kärl 39 gånger per år. Dessutom tar det 2 till 3 gånger längre tid att tömma ett flerfackskärl i en sopbil och att sedan tömma den specialbyggda sopbilen på sin last. Detta innebär många fler transporter och en större miljöbelastning, jämfört med optisk sortering.

Exempel: För de 20 000 villahushåll i Eskilstuna som har optisk sortering behövs det bara 4 bilar för att samla in allt källsorterat avfall. Med ett flerfacksystem skulle det behövas 7 eller 8 bilar för att klara av samma insamling.

Kommer plastpåsar eller bitar av plast ut i naturen?2018-02-02T12:52:30+00:00

Nej, våra optiska sorteringsanläggningar är byggda som slutna system – vilket innebär att all plast som kommer in till anläggningarna sorteras ut. Plasten kan sedan återvinnas och blir till nya bärare.

Även felsorterade material sorteras ut – vilket innebär att plasten inte hamnar fel.

Behöver kommuner med optisk sortering införa nya återvinningsstationer för glas?2018-02-02T12:59:39+00:00

Nej, tvärt om så har kommuner med optisk sortering i 6 eller 7 fraktioner (avfallstyper) kunnat minska antalet återvinningsstationer.

Behöver sopbilarna bytas ut om man inför optisk sortering?2018-02-13T07:18:02+00:00

Nej, optisk sortering passar alla typer av sopbilar/insamlingsbilar.

Måste avfallet i sopbilarna komprimeras mindre med optisk sortering?2018-02-03T10:28:25+00:00

Nej, sopbilarna kan komprimera avfallet enligt gällande allmänna rekommendationer.

Hur beräknas det nationella insamlingsmålet?2018-02-13T07:19:16+00:00

Så här räknar vi på Optibag när vi talar om insamlade matavfallsmängder: Totalt utsorterat matavfall i kommunen, delat på antalet invånare i kommunen.

Sveriges nationella insamlingsmål för matavfall gäller nämligen alla hushåll i en kommun. Inte bara ”anslutna hushåll” – för sådana beräkningar ger helt andra jämförelsetal, eftersom man då inte tar med de hushåll som inte deltar i insamlingen.

Det är av största vikt att alla aktörer räknar på samma sätt när man talar om ”insamlade matavfallsmängder” – annars går det inte att göra rättvisa jämförelser mellan olika lösningar.

Det nationella målet för insamling av matavfall är att uppnå 50 % till år 2020. Kommuner med optisk sortering når redan miljömålet för matavfall idag. (Enda undantaget är Oslo stad som 2016 uppnådde 46,4 % – men för att vara en storstad är det ändå ett exceptionellt bra resultat, som ingen motsvarande stad kommer upp i idag.)

Klarar kommuner med optisk sortering miljömålen för 2020?2018-06-21T11:42:39+00:00

Ja, insamlingsstatistik från Optibag-anläggningar och plockanalyser visar att kommuner med optisk sortering redan idag klarar miljömålen.

De flesta optiska sorteringsanläggningar genomför plockanalyser enligt Avfall Sveriges rekommendationer och dessa analyser visar genomgående bra resultat.  Erfarenhet visar också att goda insamlingsresultat är direkt kopplade till bra information till brukarna och god motivation (att källsortera) bland de boende.

Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö (ESEM) genomförde 2017 en plockanalys för sin optiska sortering. Resultatet från den analysen visade att 70 % av allt avfall sorterades ut till återvinning med hjälp av färgade påsar. Resterande 30 % var restavfall som gick till energiåtervinning.

Analysen visade också att hela 80 % av totalt tillgängligt matavfall sorterades ut i gröna påsar, vilket är långt över det nationella målet. I de gröna matavfallspåsarna var 97 % av innehållet rätt sorterat – vilket är ett mycket bra resultat.

I restavfallet återfanns bara 28 % förpackningsmaterial, vilket visar att optisk sortering är ett av de bästa systemen på marknaden för källsortering.

Kan optisk sortering kombineras med andra insamlingssystem? (t.ex. sopsug, nedgrävda behållare eller vanliga avfallskärl)2018-02-03T10:35:32+00:00

Ja, i flera kommuner kombineras optisk sortering med olika typer av insamlingslösningar. Se några exempel nedan.

Sopsug: Flera kommuner som valt optisk sortering har haft sopsug installerat sedan många år. Några exempel är Linköping, Tromsö, Borås, Oslo och Södertälje.

Det mest omfattande försöket med sopsug och optisk sortering genomfördes i Stockholm 2013, då man medvetet valde ut ”svåra och gamla system” för tester av insamling med hjälp av stationär och mobil sopsug. Man uppnådde ett mycket bra resultat och uppfyllde målet med 50 % insamlat matavfall.

Nedgrävda behållare: Flera kommuner som har optisk sortering har även nedgrävda behållare. Bland annat Oslo, Linköping, Motala, Tromsö, Borås och Södertälje. Denna lösning har visat sig ge mycket bra resultat och kan med fördel användas för optisk sortering.

Vanliga sopkärl: Kärl i storlekar från 120 till 1000 liter används med gott resultat för optisk sortering. (För kärl större än 400 liter rekommenderar vi att man använder en s.k. ”lock i lock”-lösning  för vanliga påsar, för att inte byggavfall och grovsopor ska kunna läggas i kärlen.)

Blir biomassan från matavfallet certifierad gödning för jordbruk?2018-02-03T10:36:21+00:00

Ja, enligt certifieringsstandard SPCR 120. Eskilstuna, Linköping, Oslo, Kalmar och Halmstad är exempel på anläggningar med optisk sortering som har moderna och effektiva förbehandlingsanläggningar, som garanterar att matavfallet omvandlas till en ren biomassa som kan rötas och återföras till jordbruksmark.

Kontroller vid väl fungerande förbehand­lingsanläggningar för matavfall visar att återföring av rötrester av hög kvalitet till jordbruket inte beror på om matavfallet sorterats i plast- eller papperspåsar.

Vad är en fraktion?2018-02-03T10:34:58+00:00

Fraktion är ett annat ord för avfallstyp. Exempelvis är matavfall en fraktion och tidningar en annan fraktion.

Behöver man slå in räkskal/fiskrester i tidningspapper innan man slänger dem i gröna påsen?2018-02-03T10:37:37+00:00

Nej, det går bra att slänga dessa direkt i påsen. Förslut alltid påsen med en dubbelknut.

Behöver man lägga hushållspapper i gröna påsen för att motverka fukt?2018-02-03T10:04:38+00:00

Nej, det behöver man inte göra. Påsar som är framtagna för optisk sortering läcker inte.

Behöver blöta matrester rinna av innan man slänger dem i gröna påsen?2018-02-03T10:05:51+00:00

Nej, det går bra att slänga dessa direkt i påsen. Förslut alltid påsen med en dubbelknut.

Behöver man ha dubbla påsar?2018-02-03T10:06:32+00:00

Nej, en påse räcker. Påsar som är framtagna för optisk sortering läcker inte.

Fungerar det om man vill lägga till en fraktion till i det optiska sorteringssystemet?2018-02-03T10:50:16+00:00

Ja, det fungerar. Normalt förbereds anläggningen för att kunna utökas med fler fraktioner. Alla nya anläggningar, byggda senare än 2015 har denna möjlighet.