//Succé för Forum Optibag – Framtidens avfallshantering

Succé för Forum Optibag 2018 – Framtidens avfallshantering!

Premiären av Forum Optibag blev en succé. Besökarna strömmade in från hela Norden för att höra på föredrag gällande framtidens avfallshantering. Forumet innehöll föreläsare som Weine Wiqvist VD på Avfall Sverige, Jochen Ebbing från LOBBE och Benny Hallberg från Stena Recycling.

Idag ökar den fastighetsnära insamlingen och det finns olika system att välja mellan.  Jan-Olof förklarade i sin föreläsning att IVL i rapporten ”Ekonomisk jämförelse av två system för fastighetsnära insamling av avfall” har tagit fram ekonomiska kalkyler för införandet av FNI i en kommun (Eskilstuna).

Jan-Olov menar att kostnaderna för den optiska sorteringen har baserats på verkliga omständigheter från Eskilstuna. Fyrfack är däremot ett hypotetiskt fall, baserat på vad det skulle kosta att införa Fyrfack i Eskilstuna.  Rapporten hanterar  alla kostnader för båda systemen från insamlingen i hushållen till den sorterade fraktionen i container.

Rapporten utgår från två olika fall. Fall A ”initiering”, kommunens investeringar och kostnader för att bygga upp respektive system utifrån befintlig avfallshantering. Fall B ”barmarkskostnad” avser nyinskaffningskostnader där man utgår från att ett nytt system byggs upp från grunden.

I Fall A behövs alla kärl och sopbilar bytas ut i Fyrfacks-systemet. Men med Envac Optibag kan befintliga kärl och sopbilar behållas, på lång sikt kommer vissa kär och sopbilar behöva bytas ut  p.g.a. slitage och livslängd.

Jan-Olov förklarade att den totalt  investerings kostnaden för Envac Optibag landar på 49,39 Mkr och för Fyrfack 80,26 Mkr. Dessutom är årskostnaderna för Envac Optibag 14,2 Mkr samtidigt som Fyrfack har 20,5 Mkr per år.

I Fall B, där all utrustning köps in ny är fortfarande Optibag- systemet det mest ekonomiska systemet. Totalt har Envac Optibag en investeringskostnad på 56,8 Mkr och Fyrfack 86,6 Mkr. Driftskostnaderna för Optibag är 16,4 Mkr och för Fyrfack 20,7 Mkr per år.

IVLs slutsats är att Envac Optibag ger lägre investeringskostnader och årskostnader jämfört med Fyrfack. I rapporten bedömde de att kvalitén på avfallet och användarvänligheten är likvärdigt i de båda systemen.

I Tyskland har NIR sortering under många år använts för att separera plast från hushållsavfallet. Problematiken med enbart NIR är att systemet inte kan sortera ut en tillräckligt ren fraktion.  LOBBE introducerade då konceptet ”Bag in Bin”. Jochen förklarade att konceptet går ut på att hushållen sorterar sitt avfall i olikfärgade påsar som samlas in i ett sopkärl.

Resultatet av tester i Tyskland visar stora fördelar med att källsortera i flerfärgade påsar. Förpackningarna är renare och lättare att återvinna.  Men fördelarna slutar inte där, kundnöjdheten var väldigt hög och miljön förbättrades i stadsmiljön eftersom transporterna med tung trafik minskade. Jochen betonade  att han inte tror på att ett enda system kan sortera ut den plast som vi behöver återvinna. Den bästa lösningen enligt honom är att kombinera flera olika system. Källsortering i hemmen, optisk sortering och NIR sortering.

Avfall Sverige arbetar för att regeringen ska förtydliga producentansvaret och att fastighetsnära insamling ska blir en huvudregel. Anledningen är att Sverige ska nå upp till EUs miljömål, redan 2025 ska 55 % av allt hushållsavfall återvinnas inkl. textilier. 2030 ska 60 % återvinnas och 2035 65%.

Weine anser att producenterna har ett stort ansvar, branschen måste redan i design- och produktionsfasen börja använda biobaserade plaster eller alternativa material. Enligt Weine behöver vi minska eller ersätta engångsprodukterna i samhället, framförallt inom sjukvården. Vidare anser Avfall Sverige att kommunerna har ett ansvar med att förebygga matsvinn och återanvända textilier.

Avfall Sverige har flera verksamhetsgrupper som arbetar med specifika frågor. Under hösten 2018 startar en ny verksamhetsgrupp som ska fokusera på optiska system, med inriktning på matavfall, FNI, miljömål och logistik.

Sverige har långt kvar tills vi når Avfall Sveriges vision att det inte finns något avfall, för att få den ekonomiska cirkeln att gå ihop behöver alla ta sitt ansvar, från producenterna till konsumenterna.

Mål 11.6 i EUs agenda 2030 innebär att minska städernas negativa miljöpåverkan per person. Genom att fokusera på kommunalt avfall och öka luftkvalitén. Stefan förklarade att med optisk sortering från Envac Optibag minskar transporterna jämfört med andra FNI system, vilket leder till förbättrad luftkvalité.

Mål 12.5 innebär att Sverige ska minska mängden avfall genom att förebygga, återanvända och återvinna avfall. Stefan lyfte fram att Naturvårdsverket anser att källsortering är den viktigaste sak en privatperson kan göra för att minska klimatpåverkan och menar att FNI med optisk sortering är framtiden. Stefan visade grafer från olika Optibag anläggningar och förklarade att resultatet skiljer beroende på hur kommunerna är uppbyggda. Det är en klar skillnad på återvinningsgraden i flerfamiljshus och villor.

Utredningar visar att det slängs ca 8 kg textilier per person och år. Eskilstuna Strängnäs energi och miljö (ESEM) ansåg att det var för mycket. ESEM började då att undersöka möjligheten att samla in och sedan sortera textilier med optisk sortering, resultatet blev en rosa påse. Benny redogjorde för hur ESEM arbetade med sina informationskampanjer och betonade att tydlig information till kommuninvånarna är viktig. Benny framhöll att man hela tiden måste arbeta med informationskampanjer. Det räcker inte med att bygga en sorteringsanläggning utan man måste hela tiden informera invånarna om hur de ska sortera och varför källsortering är viktig. Benny hävdade att nyckeln till ESEM framgång med den rosa påsen ligger i hårt arbete med informationskampanjer.

Med Optibag- systemet är det enkelt att lägga till ytterligare en fraktion. ESEM behövde bara programmera om sorteringssystemet på två avslagare, sedan var de igång.

Plastic Omniums avfallskärl är gjorda av 100% återvunnet material. Bland annat är de tillverkade från gamla kärl och annan återvunnen HDPE plast. Martin menar att kvalitén på kärlen är viktig faktor och för att säkerställa denna genomgår kärlen olika tester. Det är få produkter som utsätts för så hårda förhållanden som just sopkärlen. Från norra Sveriges extrem kyla till sommarens hetta.

Martin förklarade att en standardisering av lyftkanten på kärlen har införts i Europa, man har gått över till DIN kant. Av någon anledning har Sverige ett undantag från standarden och valt att behålla AFNOR kanten. Konsekvensen blir att kärlen blir mycket dyrare att tillverka eftersom de tillverkas i mindre mängd och bara till Sverige. Martin menar att det inte finns någon anledning till att hålla kvar vid AFNOR kanten då det enbart medför ökade kostnader när kommuner köper in nya kärl.

Örebro kommun har höga politiska mål och har i flera år försökt att minska det brännbara avfallet utan resultat. En förutsättning för att minska avfallet är att ha hushållsnära insamling och Örebro valde mellan 4-fack och optisk sortering. Ola förklarade att 4-fack skulle ta minst två år att införa, medan optisk sortering redan fanns i Eskilstuna. Efter förhandlingar med Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö kunde Örebros invånare börja sortera. Ola framhöll fördelarna med att välja optisk sortering, hushållen kunde behålla sina kärl och kommunens avfallsbilar kunde fortsätta att användas. På grund av detta, behövdes inga nya investeringar av kärl och bilar göras, blev det mycket billigare för Örebro att införa optisk sortering framför 4-fack.

Branschens utveckling har bidragit till att avfallsbilarna idag finns i flera olika varianter och GessinkNorba kan erbjuda sina kunder ett brett utbud, från eldrivna enfacksbilar till kranbilar. Thomas  menar att man kan spara pengar på att placera underjordiska behållare nära vägrenen där sopbilen kan stanna och tömma. Ju längre ifrån vägkanten desto längre kran behövs vilket leder till dyrare bilar.

Thomas redogjorde att kommuner som har infört optisk sortering sparar upp till 100 miljoner på 25 år jämfört med konkurrerande FNI system.

För 100 miljoner får man:

  • 301 sjuksköterskor
  • 274 förskolelärare
  • 66 nya lägenheter
Kalmarsundsregionens renhållares (KSRR) första upphandling av en optisk sorteringsanläggning baserades främst på priset och inte på kapacitet. Magnus berättade att när den första anläggningen stod klar visade det sig att leverantören inte kunde leverera den kapaciteten och utsorteringskraven som stod i kontraktet. Hela historien slutade med att KSRR rev ut anläggningen och gjorde en ny upphandling där man fokuserade på kvalité och kapacitet, den upphandlingen vann Envac Optibag.

KSRR är väldigt nöjda med samarbetet med Envac Optibag.  Magnus lyfte fram att KSRR och Envac Optibag har haft en bra dialog och löst de problem som har uppstått i projektet och båda parter är nöjda men resultatet.

Idag består plastpåsar inte bara av plast. Jan lyftet fram att Rullpack arbetar med att utveckla flera olika typer av material till sina påsar, för att minska koldioxidutsläppen. Idag finns det många alternativ bl.a. biobaserad polyeten som har samma egenskaper som fossil polyeten.

Plast har inte bara en negativ inverkan på vår miljö. Plasten är t.ex. det bästa materialet för att skydda och förlänga hållbarheten på livsmedel och plasten kan dessutom återvinnas. Jan hävdade att debatten om plast handlar om tre olika områden, koldioxid, nedskräpning och mikroplaster. Mikroplasten har den senaste tiden legat i fokus för att misskreditera plastpåsen. Jan förklarade att ca 80% av all mikroplastutsläpp kommer ifrån bildäck och konstgräs på fotbollsplaner. Nedskräpningen i haven kommer huvudsakligen från 10 floder runt om i världen och ingen av floderna finns i Europa. I vår stadsmiljö är det huvudsakligen fimpar som står för den största andelen nedskräpning, hela 70%.

Mattias visade för hur Optisk sortering i kombination med sopsug minimerar transporter och skapar hållbara stadskärnor. Envac och Optibag är en del av EU´s GrowSmarter projekt, hållbar stadsutveckling. Envacs och Optibags lösning, som går under namnet WasteSmart, innebär ett genombrott för sopsugsteknologin i områden där sopsug tidigare varit svårt att installera. Mattias förklarade att varje hushåll förses både med en RFID-nyckel och olikfärgade plastpåsar att sortera matavfall, pappers- och plastförpackningar samt restavfall i. Varje inkast har en färgscanner och en våg som registrerar materialet. Hushållen kan sedan få husets insamlingsstatistik redovisad i en app. All data som presenteras i appen kan även individualiseras och presenteras per hushåll och på sikt skapa ett underlag för individuella taxor.

Christian visade hur Envac Optibag arbetar för att hitta smartare och effektivare lösningar för att sortera avfall. Med individuell märkning av bärarna som identifierar t.ex. innehåll och boende, kan man i framtiden spåra bärarna genom hela flödet. Informationen kan sedan kopplas till debiteringen och premiera dem som minskar sitt avfall eller sorterar i fler fraktioner. I framtiden kanske butikerna noterar hur mycket förpackningar som kunderna bär hem. När bärarna sedan sorteras är de förmärkta med en unik kod som redovisar hur mycket just ditt hushåll har återvunnit.

Hur ska man kunna öka insamlingen av material? Christian menar att sorteringsstatistik ger kunskap om beteenden i olika områden. Genom statistik får man viktig kunskap om hur invånarna sorterar och kan då rikta information till de områden som behöver den mest.

Christian avslutade med att visa hur Envac Optibag arbetar för att testa ut alternativa bärare till plastpåsen. Idag utförs tester med papper och olika miljö påsar. Målet är att ha bärare som är gjorda av samma material som innehållet och som håller igenom hela kedjan från hushållen till sortering.

http://media1.optibag.nu/2018/05/Johan-Peterson-MaintMaster.jpg[/fusion_imageframe]MaintMasters underhållssystem tillhandahåller rätt information vid rätt tillfälle. Detta innebär att man får kontroll på sin anläggning och kan arbeta mer med förbyggande- och förbättrande underhåll i stället för avhjälpande underhåll.

Johan lyfte fram att man sparar både tid och pengar genom att förebygga driftstopp. Johan menar att ett underhållssystem som är enkelt att använda och som kan anpassas till varje kund används mer och resulterar i att driftstoppen kan halveras.

FTI har stora krav på utlevererad kvalité från återvinningsanläggningarna. Benny förklarade att FTIs höga krav kan vara svåra att uppfylla, tuffaste kraven har tidningar som bara får ha max 1,5 % föroreningar och max 10 % fukthalt. Andra förpackningsmaterial är svåra att återvinna p.g.a. att de består av flera olika lager av olika material, t.ex. kartong och plast. Benny påpekade att det är viktigt att materialet är så rent som möjligt innan det kommer till slutprocessen hos Stena. För att hela återvinningskedjan ska fungera måste vi ändra vårt beteende. Förändringen måste ske i alla led från förpackningsindustrin till hushållen. Benny menar att ett bra FTI system är avgörande för att få en renare fraktion.

Effektiv logistik innebär att avfallsbilen utnyttjas till 100 %. Johan förtydligade att bästa fyllnadsgraden får man med 1 facks bil. Ju mer fack bilen har desto mer luft kör man omkring med. Med optisk sortering optimeras bilens kapacitet vilket leder till minskat slitage på vägar och bättre stadsmiljö.

Johan redogjorde för hur JOABs arbetar med utveckling för att minska skadorna på bärarna bl.a. kan man reglera komprimeringen av avfallet så att chauffören inte har möjlighet att överkomprimera lasten och förstöra bärarna.

BioBags påsar är gjorda av biologiskt nedbrytbara material som är komposterbart. Jörgen menar att resterna från påsen inte skadar slutprodukten, kompost eller biogödsel.  Påsen andas vilket betyder att fukt avdunstar och försvinner vilket leder till att matavfallspåsens vikt minskar.

Jörgen framhävde att BioBag påsen är certifierad komposterbar enligt EN 13432, vilket innebär att den är testad och bryts ner i jorden och inte släpper ut giftiga ämnen för djur och växter.

2018-06-11T06:48:09+00:00